1. Skip to Menu
  2. Skip to Content
  3. Skip to Footer>

Axelbesvär

Förutom arbete med armarna ovanför axelhöjd är terminalarbete en vanlig orsak till axelbesvär. Konstruktionen hos många tangentbord medför ofta att överarmen roteras utåt. Detta gör att axelleden befinner sig mycket nära sitt yttersta läge, samt att ett flertal muskler får arbeta i ett spänt och maximalt förkortat läge. Följden blir att såväl axelleden som musklerna får arbeta under mycket ogynnsamma förhållanden, vilket leder till att smärta och stelhet uppstår. Ihopsjunken hållning är också en vanlig orsak. Skuldrorna ligger då framför sitt naturliga läge och då tvingas musklerna att arbeta på ett ogynnsam sätt.

Hur blir jag av med det? Det är viktigt att finna en så avslappnad och naturlig arbetsställning som möjligt. Blir du fort trött i musklerna sitter du förmodligen fel. En annan orsak kan vara att samspelet mellan muskler och leder, bl.a på grund av långvarigt ensidigt arbete, ej fungerar tillfredsställande. Vi behandlar med både led och muskelbehandling. Du får även hemövningar.

Bröstryggen

Ont mellan skulderbladen är en av de vanligast förekommande besvären. Uppkommer ofta vid statisk belastning såsom kontorsarbete och hantverksjobb. Stelhet i bröstrygg kan även leda till andningssvårigheter samt strålningar till armar och bröstkorgens framsida.

Eftersom andningen är beroende av en rörlig bröstkorg, d.v.s. att revbenen rär sig lätt vid varje inandning, kan besvär i bröstryggen upplevas som ett tryck för bröstet och svårigheter med att ta djupa andetag.

Hur blir jag av med det? Behandlas för att återställa kotledernas och revbensledernas rörlighet, och därmed minska smärta och stelhet i rygg och bröstkorg.

Diskbråck

Diskarna ligger mellan kotorna för att dels vara stötdämpade och dels möjliggöra rörelser i olika riktningar. Disken kan av olika anledningar bukta ut eller tom brista. Då kan det trycka på olika smärtkänsliga vävnader tex ryggmärgen eller nervrätterna. Många diskbrock märker vi inte ens medan andra måste opereras akut, framför allt då man tappar förmågan att hålla blåsa och tarm.

Hur blir jag av med det? De flesta diskbrock läker av sig själv inom 3 månader. Vi kan hjälpa till genom att behandla intilliggande leder och muskler för att äka den totala rörelseförmågan och så att du kan röra dig så normalt som möjligt.

Hälsenebesvär

Smärta i hälsenan beror antingen på akut skada eller längre tids överbelastning. Den akuta skadan orsakas ibland av en bristning i senan med en blädning och svullnad som följd vilket också ger upphov till smärta. En stramhet i vadmusklerna kan vara en annan orsak till smärta i hälsenan.

Vanliga symtom är morgonstelhet, smärta under och efter aktivitet, tryckämhet och/eller svullnad över senan, knäppningar vid rörelse, nedsatt styrka och hälta. Hälsenebesvär drabbar ofta idrottsaktiva på både motions- och elitnivå, t ex friidrottare där löpning och hopp ingår. Ofta kan orsakerna vara ensidig belastning, ökad träningsmängd, byte av underlag, överpronation, korta vadmuskler, nedsatt ledfunktion i fotleden och dåliga skor.

Hur blir jag av med det?Vi hjälper dig att bedöma skadans art och svårighetsgrad. Om ingen misstanke om annan orsak finns, inledes en behandling som inriktas på att återställa normal rörlighet i fotens leder samt att minska eventuella spänningar i muskel och bindväv. Därefter inriktas behandlingen på styrke- och rörlighetsträning med stretch.

Hälsporre

Hälsporre ger smärtor på och under hälen vid belastning. Ofta värre på morgonen med stelhet och hälta vid de första stegen. Smärtar om du står på tå eller går på häl och ömmar vid tryck på hälbenet.

Hur blir jag av med det? Genom att behandla muskler och bindväv under foten och i vad, lår och ländrygg minskar man på spänningen i senorna/muskelfästen . Den lokala inflammationen kan då läka handla. Det är mycket viktigt att finna grundorsaken till varför besvären har uppstått och därför gär vi en noggrann undersäkning innan behandlingen inleds. Behandlingen utförs i bröstrygg och nacke, både i leder och muskler samt ofta i ansiktets muskulatur, genom olika manuella tekniker. Du får också tips på hur du kan förhindra uppkomsten till fortsatta besvär. Det kan vara förändringar i sömnvanor, kost, träning och ergonomi på arbetsplatsen.

Höft/Ljumskproblem

Problem med höfterna är tyvärr en vanlig åkomma. Det finns dock flera olika orsaker till höftproblem. Inte alla höftbesvär är orsakade av atros i höftleden. Smärtor kring häften beror ofta på muskulära besvär och inskränkt rörlighet i ländryggen.

Begreppet ljumskskador är ett sammanfattningsnamn på en rad olika tillstånd som alla orsakar smärtor i ljumskregionen. Smärtor i ljumskregionen kan uppstå vid trauma eller äverbelastning. Symtom som värk och huggande smärta i ljumske beror ofta på muskulära besvär och inskränkt rärlighet i ländryggen. För idrottaren uppstår värken ofta pga. förkortade höftböjarmuskler eller felaktiga rörelsemänster.

Hur blir jag av med det? Vid häftledsbesvär behandlas förutom leden de omkringliggande musklerna. Vi visar hemövningar för att upprätthålla rörligheten så mycket som möjligt. Ljumskbesvär behandlas med manipulation av ländrygg o bäcken samt pressur och töjningar.

Ischiasbesvär

I dagligt tal används termen ischias för ryggvärk som strålar från ryggens nedre del och ut i ena benet och ibland ända ned i foten. I medicinsk bemärkelse är dock termen begränsad till att beskriva smärttillstånd som orsakas av en mekanisk och/eller kemisk irritation av ischiasnerven. Däremot säger det inget om orsaken. Det kan tex vara diskbrock men det kan lika gärna vara en muskel i sätet som trycker på nerven. Orsakerna till muskelrelaterade besvär kan vara långvariga, ensidiga arbetsställningar eller felaktig träning.

Hur blir jag av med det? Vid ischiasbesvär är det viktigt att klargära om smärtan orsakas enbart av spända muskler eller om det föreligger en mekanisk irritation av ischiasnerven. Vid misstanke om diskbråck, rotkanalsförträngning eller kotglidning hänvisar naprapaten till en ortoped för vidare utredning. Vid akuta besvär, som utebliven förmåga att kontrollera urin och avföring, ska du gå direkt till akutmottagning för utredning. Är orsaken till smärtan låsningar i bäckenet eller ländryggeraden och/eller spänningar i musklerna så är det i regel tacksamt att behandla med manipulation och mjukdelsbehandling.

Knäbesvär

Smärta i knät kan orsakas av en överbelastning av knät och dess omgivande strukturer. En alltför snabb ökning av belastningen vid styrketräning eller felaktig träning vid nya eller gamla knäskador är ofta utläsande orsaker. Exempel på vanligt förekommande knäbesvär som vi kan behandla är löparknä, hopparknä, meniksskada.

Hur blir jag av med det? Vi gär en noggrann undersökning för att klargöra orsaken till besvären och ibland kan vidare utredning av ortoped krävas. Behandlingen i sig inriktas på att komma tillrätta med eventuell bristande funktion i häftled, bröst- och ländrygg för att därigenom återfå och bibehålla god muskelfunktion äver knäled. för att uppnå ett gott långvarigt resultat krävs oftast att behandlingen kombineras med specifika träningsinsatser.

Ländryggsbesvär

Smärta och stelhet i ryggens nedre del har ofta samband med långvarig ensidig belastning och felaktig arbetsställning. Lokala muskelspänningar uppstår, ryggradens rörlighet påverkas och det blir allt svårare att hitta en bekväm arbetsställning. Ryggen blir fort trätt och en ond cirkel uppstår. Ofta är orsaken sänkt ledfunktion i ryggens leder som äkar aktiviteten i ryggens muskler som då värker.

Vi utreder alltid om det finns några bakomliggande orsaker till din ländryggssmärta och om du ska vidareremitteras till annan vårdgivare för kompletterande undersökning.

Hur blir jag av med det? Vi hjälper dig att hitta grundorsaken till problemet. Behandlingen syftar till att minska smärtan och att återställa ryggens normala förmåga till rörlighet. Ofta får du även råd om träning, stretchävningar och om hur du ska förändra din arbetsmiljö.

Migrän

Migrän innebär återkommande anfall av huvudvärk som kan utläsas av vissa födoämnen och spänningstillstånd i nackens muskulatur. Det är oklart varför migrän uppstår, men det är ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemet kring hjärnan som pågår under migränattacken.

Anfallen kan komma både med eller utan förkänning. Tecken på att ett anfall är på gång kan vara synfenomen eller påverkan på känseln, aurafasen. Huvudvärken sitter oftast på ena sidan, spränger eller dunkar och gör så ont att man blir illamående, kräks och mer ljud- och ljuskänslig. Detta medför initialt huvudvärk av spänningstyp som sedan ävergår i ett migränanfall. för att kunna skilja ut vilken typ av huvudvärk det rär sig om kan du ha nytta av att föra en s k huvudvärksdagbok, som finns att få på vårdcentraler. Ta med den till din naprapat så kan ni tillsammans ta fram sambanden som ger upphov till din huvudvärk. Behandlingen är densamma som för nackspärr.

Vad kan man gära åt det? Manuell behandling kan avhjälpa och förebygga att huvudvärken utläses. Detta innebär att många – men inte alla – patienter behandlas både i förebyggande syfte och i början av ett migränanfall.

Musarm

Musarm kan beskrivas som smärta eller stelhet i nacke, axlar, armar eller händer, och orsakas av långvarigt arbete vid dator. Någon fullständig medicinsk definition av tillståndet finns dock inte. Bristande ergonomi medför att muskler i skuldra, nacke, axel och arm arbetar för statiskt. Detta innebär att du under lång tid belastar musklerna ned en lågintensiv, negativ belastning. Resultatet blir sänkt cirkulation och därmed ökad retbarhet i muskler och leder. Symtom kan vara dålig känsel, koordinationssvårigheter, pirrningar i händer och armar, svårigheter att äppna och knyta handen, ämma muskler och händer.

Hur blir jag av med det? Smärta är en varningssignal och ska inte nonchaleras. När besvären uppstått hjälper vi dig genom att behandla engagerade muskler. Vi ger dig även råd om träning och utformning av din arbetsplats. försäk att variera din arbetsställning och minska det statiska arbetet med regelbundna pauser innehållande rärelser och ävningar. Planera din arbetsplats så att naturliga rörelser med skiftande arbetsmoment ingår. försök också – om möjligt – variera mellan stående och sittande arbetsposition.

Nack- och skulderbesvär

Besvär i nacke och skuldra innebär smärta, värk eller nedsatt funktion i den ena eller båda kroppsdelarna. Dessa besvär kan variera i svårighet och vara under kortare eller längre perioder. Besvären återkommer ofta i de fall muskulära obalanser kvarstår pga för lite träning och för mycket statiskt arbete. Smärta i nacke och skuldra beror vanligen på en felaktig arbetsställning eller långvarig ensidig belastning (kan vara både fysisk och psykosocial). Det kan innebära att en obalans uppstår mellan skuldra och bröstmuskulatur vilket leder till trötta och svaga muskler i skuldran. Ofta uppstår så kallade triggerpunkter som kan ge lokala smärtor men även pirrningar och domningar oftast i den arm som du använder mest.

Hur blir jag av med det? Rörligheten i nacke och bröstryggrad undersöks och behandlas med manipulation. Dessutom behandlas mjukdelarna med massage, triggerpunktsbehandling mm. Ofta krävs att patienten själv förändrar sin arbetsmiljö och sitt sätt att arbeta. Kortare arbetspass med större variation är åtgärder som kan minska risken för att besvären återkommer. Träning och stretching i kombination är ofta effektivt för att balansera upp musklerna. Ergonomiska förändringar är av stor vikt eftersom du då ändrar den största negativa exponeringen för kroppen.

Ryggskott

Ordet ryggskott brukar användas vid plötslig eller gradvis värk i framför allt ländryggen. Vid ryggskott upplever man svårighet att gå rakt och att ställa sig upp från sittande/liggande. Man kan även uppleva symtom som ischias eller lätta utstrålningar till benen. Ryggskottet i sig är ett symtom där det mycket sällan går att hitta någon allvarlig skada eller bakomliggande sjukdom. Smärtan kommer oftast från ledkapseln runt lederna mellan kotorna och från senor och ligament. Den kan också komma från diskar. Musklarna spänner sig, krampar, för att skydda området från ytterligare belastning och från rörelser. Ryggsmärta och ryggskott kan även ha psykosociala orsaker, och idag ser vi att allt fler människor i pressade livssituationer oftare har problem med ryggsmärta.

Vad kan man gära åt det? Vi utför en klinisk undersäkning för att utesluta sjukdomar och diskbråck i ryggen innan behandling. Akuta ryggskott kan behandlas med stor framgång och förbättring sker ofta momentant under behandlingen. Har du haft ont under längre tid kan det behövas fler behandlingar innan du blir bättre. Du får också råd om ävningar och vidare åtgärder som kan hjälpa dig att undvika ryggvärk i framtiden.

Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk uppträder oftast i bakhuvudet samt över ögon, panna och hjässa med tryckande karaktär. Värken kan också uppkomma i nacken, käkarna och tinningarna. Denna typ av huvudvärk är vanligt förekommande och uppkommer ofta under och efter långvarigt och lågintensivt, statiskt arbete under bristande ergonomi, t ex på kontoret. Stress, psykiska påfrestningar, synfel och bristande bettfysiologi kan också orsaka återkommande huvudvärk liksom trauma mot nacke och huvud.

Hur blir jag av med det? Spänningshuvudvärk är vanligtvis tacksamt att behandla. Det är mycket viktigt att finna grundorsaken till varför besvären har uppstått och därför gär vi en noggrann undersäkning innan behandlingen inleds. Behandlingen utförs i brästrygg och nacke, både i leder och muskler samt ofta i ansiktets muskulatur, genom olika manuella tekniker. Du får också tips på hur du kan förhindra uppkomsten till fortsatta besvär. Det kan vara förändringar i sämnvanor, kost, träning och ergonomi på arbetsplatsen.

Tennisarmbåge

Trots vad namnet antyder, är tennis sällan en utlösande faktor i detta fall. Vid tennisarmbåge är smärtan förlagd till området kring armbågens utsida och smärtan förstärks ofta av att handleden böjs uppåt. Ibland kan smärtan även stråla ut mot underarm och hand. En vanlig orsak till smärta i armbågen är överbelastning av underarmens muskler eller dess fästen vilket kan uppstå av upprepade ensidiga rörelser och statiska belastningar. En annan vanlig orsak är att skuldrans muskler ger en smärta som strålar ut mot armbågen.

Hur blir jag av med det? för att undvika att kroniska besvär uppstår är det viktigt med tidigt insatt behandling. Vid undersökningen finner man ofta att även skuldrans och brästryggens muskler är påverkade och det är i dessa fall viktigt att behandla samtliga områden som kan påverka funktionen i underarmens muskler. Som ett led i behandlingen kan det ibland även krävas specifik träning av underarmens muskulatur och skuldra.

Whiplash

Whiplash orsakas av att huvudet utsätts för en pisksnärtsrörelse oftast vid en krock. Det ger en stukning av nacken, en kraftig översträckning av senor, muskler och nerver. Kvinnor drabbas oftare än män. Av dem som får akuta problem drabbas 5-10% för kroniska besvär. Vanligaste symtomen i akutskedet är stelhet och värk i nacken och huvudvärk. Senare kan det tillkomma domningar och värk i armar, koncentrationssvårigheter, minnesproblem och svårigheter med sömnen mm. Skador syns ej på röntgen men det kan ändå vara bra att göra en för att utesluta frakturer.

Hur blir jag av med det? När den akuta fasen är över undersöker och behandlar vi ledlåsningar, gör avslappande muskelbehandling och ger stabiliserande muskelträning.